BOLD – How to Go BIG, Create WEALTH and IMPACT the World, Peter H Diamandis och Steven Kotler, 2015.

Är världen full av problem? Jodå, men vi har aldrig haft så stor förmåga att lösa dem som nu. Diamandis och Kotler kokar av entusiasm inför de nya möjligheter som uppstått i digitaliseringens spår. Bered er på hämningslös optimism!


Exponentiell utveckling

Det mesta i naturen förändrar sig i linjärt tempo. Gräs växer, tiden går, järn rostar. De flesta förändringar i företag är också linjära. Antal kunder, NMI-värden, prisutveckling.

Det här är vi vana vid och förstår intuitivt.

Men exponentiell utveckling? Det finns också i naturen (som bakterier när vi blir förkylda) men är inte lika vanligt.

Att det som fördubblas varje år är 1000 gånger större om 11 år är svårt att greppa, men vi behöver vänja oss vid det. Digitalisering ger möjlighet till exponentiell utveckling på en rad områden.

Exponentiell tillväxt

 

6 D:n

Sex engelska D:n beskriver krafterna bakom exponentiell utveckling:

  • Digitalization, Deception (bedrägeri, illusion), Disruption (upplösning, söndring), Demonetization (av-pengafiering), Dematerialization (av-materialisering), Democratization.

Krafterna uppstår i den här ordningen och förstärker sedan varandra. De verkar på samhället i stort, men kan också ses erövra bransch efter bransch.

Digitalization

Utveckling tar fart när människor kan dela idéer och bygga på varandras upptäckter. Vi har gått ifrån att dela erfarenheter vid lägerelden till att kunna skriva om våra tankar till att kunna massproducera skrifter till dagens allt-inom-räckhåll-möjligheter.

Ju fler som kan läsa desto fler vill skriva. Ju fler som vill titta desto fler vill göra bilder. Tillgänglig information och kunskap växer exponentiellt.

Digitalisering ger större volymer till försumbara marginalkostnader. Det vet vi allihop, men vi glömmer att dra slutsatser från det.

Deception

En intressant egenskap hos exponentiell utveckling är att den är så diskret i början. Det som fördubblas varje år från en låg nivå syns knappt de första åren. Det som utvecklas linjärt verkar ju mycket mer lovande (se diagrammet ovan).

Det finns gott om exempel på företag som underskattat kraften i en ny lösning och i stället bestämt sig för att försvara den gamla. Ett känt exempel är Kodak som var världsledande inom film och framkallning och själva tog fram den första digitala kameran 1975!

Kodaks ledning blev lurade av den digitala teknikens långsamma utveckling i början – Deception – och gick sedan i konkurs 2012 – Disruption.

Disruption

Uppstickare som växer exponentiellt befinner sig alltså under radarn i början och får därför vara i fred från de etablerade aktörerna på marknaden. (Läs också om Disruptive Innovations här.) Vid radikala förändringar i teknik och/eller affärsmodell har uppstickaren stora konkurrensfördelar – snabbhet, låga kostnader, lättare att ifrågasätta branschens standards, osv.

Nya affärsmodeller riskerar dessutom att kannibalisera på de gamla. De mäktigaste personerna i en ledningsgrupp leder ofta de enheter som skulle förlora mest på en drastisk förändring (så var det tydligen på Kodak).

Det kan låta vansinnigt i efterhand ­­- att ignorera ny teknik för att försvara en gammal – men det ska mycket till att en ledning ska underminera sin egen framgång för att ge plats för en ny och osäker lösning.

  • Peter Drucker har sagt att:
    ”Det svåra är inte att övertyga en företagsledning om att göra något nytt. Det svåra är att få dem att sluta göra det som tidigare gjort dem framgångsrika.”

Demonetization

Pengar försvinner från en mängd transaktioner. Linux, Google, Firefox, Twitter, Skype, Napster, LinkedIn, Wikipedia…

  • ”If you’re not paying for it, you’re not the customer but you’re the product”. (Andrew Lewis)

Det här är Deceptive. Inget traditionellt företag känner sig hotat när en ny konkurrent ger bort sin produkt – ”Det kan ju aldrig hålla i längden! Det märker de snart.”

Om det ändå håller i längden blir det Disruptive. Det som skänks bort måste vara riktigt dåligt om alternativ som kostar pengar ska uppfattas som mer attraktiva.

Dematerialization

Prylar försvinner i stigande takt. (Ja, jag vet, det syns inte hemma i skåpen ännu, men…)

Vi kan av sentimentala skäl ha kvar kartor, kameror, vattenpass, schackbräden, bandspelare, stegräknare, deklarationsblanketter, kalendrar, foton, flygbiljetter, miniräknare, klockor och ficklampor men egentligen finns ju allt i telefonen.

Lägg till detta fenomen som Uber, AirBnB etc där man hyr och lånar i stället för att köpa.

Democratization

Allt detta sammantaget gör att gamla privilegier blir svårare att försvara. Etablerade verksamheter kan inte alltid försvara sig med sin storlek eller sina traditioner.

  • Kunskap är tillgängligt för den som kan leta.
  • Nya volymer framställs till försumbar marginalkostnad.
  • Nya verksamheter växer fram i ”undervegetationen” där de inte syns.
  • När de väl syns så utmanar de hela branschers affärsmodeller.
  • De kanske inte ens tar betalt!
  • De kanske inte ens har något att leverera!

David kan utmana Goliat. Alla kan bli stora. Mojang (Minecraft, ni vet) redovisade sin första årsredovisning 2011 (omsättning 541 miljoner) och såldes 2014 för 17,8 miljarder (med 39 anställda).

Resurser

Efter 6 D:n kommer 4 C:n: Crowdsourcing, Crowdfunding, Community, Competition.

Digitalisering ger oss också möjligheter att skaffa resurser på nya sätt. Boken innehåller exempel, råd och checklistor för den intresserade. Här påminner jag bara om vad som finns.

Crowdsourcing – lägg ut jobb

Vi som är väldigt gamla (jag har just fyllt år och är lite låg) kommer ihåg hur det var förr med sekreterare som hjälpte till med allt möjligt. Nu finns det websidor som förmedlar kontakt med folk över hela världen som gärna hjälper till med olika uppgifter. Diamandis exempel:

  • mturk.com för enkla, snabba jobb – Exempel: Gå igenom och kategorisera 100 Twitterkonton.
  • fiverr.com marknadstjänster för $5 – Exempel: Renrita mitt diagram på ett kreativt sätt.

Crowdfunding – få in pengar

Be om en donation eller ett lån, sälj andelar eller erbjud en belöning.

Det kan vara att skapa ett nytt spel eller en film, det kan vara ett företag/en produkt som erbjuder något som verkligen borde finnas eller det kan vara välgörenhet av något slag.

Förutom att skapa entusiasm för projektet så behöver man jobba ganska mycket för att hålla delaktigheten uppe under vägen. Många människor vill verkligen bidra till saker som de tycker är viktiga, men de behöver känna att de är med på resan och det kräver mer än att man tackar för donationen när den kommer in.

Exempel på siter för Crowdfunding är www.indiegogo.com och www.kickstarter.com.

Det finns varianter också, som Tom’s Shoes som skänker ett par skor till ett barn i tredje världen för varje par de säljer.

Community – hjälps åt

Exempel på detta är förstås Wikipedia. Den svenska lilla siten har nu nästan 2 miljoner artiklar.

En professor vid NYU, Clay Shirky, har lanserat den intressanta termen Cognitive Surplus (kognitivt överskott). Det är all den tid människor har som de gärna lägger på något meningsfullt! Miljarder timmar varje år som skulle kunna kanaliseras till att lösa världsproblemen.

Det finns mycket folk som gärna hjälper till om de tycker att ändamålet är tillräckligt viktigt och konkret.

Competition

Diamandis har startat XPRIZE (www.xprize.org) när han drar in pengar som sedan erbjuds som belöningar till dem som knäcker olika problem. Hans första projekt (2004) var en belöning på $10 miljoner till den grupp som först kunde få upp en privatfinansierad, pålitlig, återanvändningsbar, bemannad (3 pers), rymdfarkost till 100 km höjd två gånger på en vecka. Nu finns det en hel industri kring privat rymdtrafik som omsätter $2 miljarder.

2010 exploderade BP:s oljerigg Deepwater Horizon. Då drog Diamandis in $1,4 milj som pris till den som minst kunde fördubbla effektiviteten av oljesanering.

Poängerna med stora priser är

  • De får publicitet
  • De lockar nördar från alla världens hörn
  • Det sammanlagda värdet av arbete som görs kommer att vida överstiga prissumman
  • Allt detta ger glans åt sponsorerna

www.herox.com är en annan site som kopplar sponsorer till olika projekt.

Regler

BOLD handlar om att vi ska våga dra slutsatser av det som händer och ta tag i stora problem. Boken är full av intervjuer med företagsledare som har varit djärva och lyckats svindlande bra – Larry Page, Elon Musk, Richard Branson…

Alla poängterar vikten av att gå ut och testa sina idéer så tidigt som möjligt under så realistiska förhållanden som möjligt. Det går inte att torrsimma den här sortens nytänkande, det är för svårt och oförutsägbart.

  • ”Dagen före ett riktigt genombrott så är idén galen.”
    (Burt Rutan, rymdentreprenör)

Man måste vara beredd på att misslyckas. Därför ska man ha en strategi för hur man hanterar misstagen och lär sig från dem.

Man ska systematiskt prova massor av idéer, korta ner tiden mellan försöken och öka sin förmåga att lära av dem. Iteration.

  • ”Om man inte skäms för den första versionen av sin produkt så lanserade man den för sent”: (Reid Hoffman, LinkedIn).

Lovande idéer får bli företag, men alla företag klarar sig inte heller. Richard Branson har startat över 500 företag och lagt ner runt 200 för att de inte gick så bra.

Alla företagsledare poängterar också vikten av attityd. Peter Diamandis har sammanställt en lista med regler, detta är ett axplock:

  • Do it by the book but be the author!
  • The faster you move, the slower time passes, the longer you live.
  • The best way to predict the future is to create it yourself.

Till sist en av Google’s Innovation Principles:

  • Spark with Imagination, Fuel with Data (ungefär: starta med fantasi, fortsätt med fakta)

Lärdomar

BOLD är full av exempel på extremt framgångsrika företag och personer, och det kan verka som att man är en lat människa som borde skämmas för att man inte är miljardär. Då är det frestande att slå ifrån sig med att budskapet är förenklat, glättigt, överdrivet och amerikanskt.

Men om vi kan svälja irritationen så är det intressant att försöka förstå hur annorlunda våra arbetsvillkor är på väg att bli.

Kärnbudskapen i BOLD är:

  • Man ska skilja på linjär och exponentiell utveckling.
  • Man ska hålla utkik efter 6 D:n – Digitalization, Deception, Disruption, Demonetization, Dematerialization, Democratization – och fråga sig vilka möjligheter de ger.
  • Man kan använda nya resurser – Crowdsourcing, Crowdfunding, Community, Competition.
  • Man kan göra mer än man tror. MYCKET mer.

Om författaren

Peter Diamandis är en hämningslös utvecklingsoptimist. Hans bakgrund är molekylär genetik och rymdteknik (är både läkare och ingenjör) och han är en av personerna bakom den boom av privata rymdinitiativ som har uppstått de senaste 10 åren. Man kan prenumerera på hans teknikblogg på www.PeterDiamandis.com.

Steven Kotler är en annan hämningslös utvecklingsoptimist. Han är journalist och författare och skriver om teknik, sport och utveckling.


Köp boken på Adlibris här eller på Bokus här.


Liza Rudolfsson skriver om företagsutveckling nästan varje månad. Nästan.
Prenumerera på www.makeprogress.se/prenumerera och få nya inlägg direkt i mailen.
BOLD