The Marshmallow Test – Mastering Self-Control, Walter Mischel, 2014
Psykologen Walter Mishel har undersökt impulskontroll hos barn och vuxna i en omtalad serie experiment – Marshmallow-testet. Är impulskontroll ärvd eller inlärd? (Både-och.) Leder impulskontroll till framgång? (Ja!) Vilka metoder kan stärka ens impulskontroll? (Se nedan!)
Enkelt test
Själva testet är enkelt.
- En marshmallow placeras framför ett förskolebarn.
- Forskaren förklarar att barnet får äta godiset nu, om han vill, men då får han inget mer sedan.
- Om barnet avstår från att äta godiset nu, så får han två bitar senare.
- Sedan lämnar forskaren rummet – ”Kommer snart!”.
- Barnet filmas när det hanterar striden mellan en liten kortsiktig och en större långsiktig belöning.
- Forskaren mäter tiden som barnet klarar att vänta.
Hundratals barn har testats sedan 60-talet och följts upp ända upp i 40-års-åldern.
Förutsäger framgång
Marshmallowtestet väckte uppmärksamhet först när förskolebarnen följdes upp som tonåringar. Då visade det sig att barnens Delay Ability (här ungefär: förmågan att vänta på en belöning, eller självdisciplin) gav en god förutsägelse för hur bra det gick för dem senare.
Barn som kunnat motstå impulsen att äta sin marshmallow en längre stund hade som tonåringar bättre självförtroende, bättre betyg, klarade stress bättre, använde mindre droger och alkohol och hade fler vänner.
Vissa testpersoner följdes ändå upp i 40-års-ålders och mönstret höll i sig. De barn som hade Delay Ability blev friskare och smalare vuxna med högre inkomst och bättre relationer.
Mischel blev först lite olycklig av sin upptäckt. Är det verkligen möjligt att ett barns framtid är utstakat redan vid 5 års ålder? Finns det inget man kan göra? Så han ägnade resten av sitt forskarliv (han är nu 85) åt att hitta sätt att stärka barns och vuxnas Delay Ability.
Så, vad har det med företag att göra?
Jo, om man vill att ens organisation ska bli mer självgående och mindre toppstyrd, då är medarbetarnas självdisciplin en viktig faktor. Ju mindre strikt formell styrning, desto viktigare att medarbetare styr sig själva i produktiv riktning.
Att stärka självdisciplin är alltså en viktig ledningsfråga.
Strategier
Varmt och kallt
Mischels forskarteam ägnade sig inte bara åt att plåga små barn med frestelser, de testade också metoder för att hjälpa barnen motstå frestelserna.
Våra hjärnor har två system som Mischel benämner Hot System och Cool System (jämför Kahnemans system 1 och 2 här). Hot är känslodrivet, impulsivt, omedvetet och Cool är logiskt, resonerande, medvetet. (David Rocks beskriver mer hur hjärnan arbetar här.)
Känslorna i vårt Hot System kopplas direkt till handling – hungrig-äta, arg-slåss, rastlös-kolla mailen. Vi ska alltså inte stänga av vårt Hot System för då får vi ingenting gjort! Men de flesta av oss behöver stärka vår förmåga att ibland låta våra långsiktiga intressen styra mer än de kortsiktiga.
Då behöver vi tekniker för att ”kyla ner” det kortsiktiga intresset så att impulsen att falla för en frestelse inte blir så stark. Dessutom bör vi lära oss att ”värma upp” det långsiktiga intresset så att det blir mer tilltalande.
Strategin är Cool the Now, Heat the Later.
Cool the Now
Forskningen
Mischel och hans kollegor har samlat otaliga filmer på barn som – mer eller mindre framgångsrikt – kämpar mot frestelsen att genast stoppa i sig sitt godis. Barn som lyckades vänta satt inte bara där, de använde sig av strategier:
- Osynligt: de gömde godiset, vände ryggen till, eller blundade
- Distraktion: de lekte, sjöng och tänkte på annat
- Abstraktion: de låtsades att godiset var en bild, eller något annat oätbart – ”ett fluffigt moln”.
De avväpnade sitt Hot System genom att skapa psykologisk distans. Listiga små rackare.
Förklaringen
Det som känns långt borta – i tid, rum eller annat – väcker inga känslor. Det kan vi använda oss av när vi ska motstå en frestelse.
Psykologisk distans kan vara temporal, geografisk, social och kognitiv.
De första två betyder förstås avstånd i tid och rum (och det är ju lättare att avstå från en kanelbulle som man måste hämta på andra sidan sta’n), men de andra två är mindre självklara.
Social distans handlar om vilken grupp man anser sig – eller vill – tillhöra. Vi känner mer (Hot System) för människor som liknar oss själva och beteenden som passar in i ”min” grupp. Ett sätt att kyla ner en frestelse är därför att identifiera den som att den ”inte passar hos oss”. Det är därför värderingsstyrning fungerar.
Kognitiv distans kan skapas genom att teoretisera. Om vi sätter ord på en frestelse så att vi kan resonera om den, då aktiverar vi prefrontala hjärnbarken och limbiska systemet lugnar ner sig lite. Det är därför det hjälper att prata om värderingar och beteenden.
Heat the Later
Forskningen
I USA får man själv tala om för sin arbetsgivare hur mycket pengar som varje månad ska sättas av till pension, och många människor sätter inte av tillräckligt mycket.
Ett marshmallowtest för vuxna – lite pengar genast eller mer pengar senare.
Ett stort företag lät sina anställda ange pensionsbelopp i ett formulär som illustrerades av en bild på dem själva. Halva gruppen såg en vanlig bild, medan den andra halvan fick se en bild som var manipulerad så att man såg ut som en 70-åring.
De som såg en bild på sig själva som äldre satte av 30 % mer varje månad. 30 %, det är ju jättemycket!
Förklaringen
Psykologernas förklaring är att man normalt inte kan föreställa sig sig själv som äldre och därför inte känner någon större sympati för den personen. Psykologisk distans igen, alltså.
När konsekvenserna av våra goda, förståndiga, konstruktiva val ligger långt bort, då behöver vi mobilisera vårt Hot System så att det kloka valet känns mer attraktivt.
En bra story i ett företag skapar känslor för det framtida resultatet av vårt arbete. Den som vill ha självdrivande medarbetare bör mata deras Hot System med engagemang för hur vi ska förändra världen och göra kunder lyckliga. Det stärker allas självdisciplin, så att vi är produktiva i stället för att spela Candy Crush på jobbet.
En sak till: En annan stor studie har visat att de som känner samhörighet med sitt framtida jag är mycket mindre benägna att tolerera bristande affärsetik (mutor, miljörisker, fusk). Vi kanske borde göra manipulerade bilder till alla våra medarbetare, kunder och leverantörer!
Annat som hjälper
Planering
Frestelser motstås mycket lättare om vi har bestämt oss i förväg för vad vi ska göra när frestelsen uppstår. När forskarna innan ett marshmallow-test talade med barnen om hur de skulle kunna motstå att äta godiset, då ökade deras Delay Ability påtagligt.
(Mer om detta i Nudge här och Vanans Makt här.)
Optimism och glädje
Det visar sig att ett visst mått av solig optimism stärker vår förmåga att motstå frestelser. Om vi har en lite överdriven tilltro till vår förmåga att påverka en situation, då sjunker stressnivån och vi kan mobilisera mer viljestyrka när vi sätts på prov.
Vanlig glädje hjälper också. Barn som just har fått beröm (t ex för en fin teckning) har högre Delay Ability än barn vars teckning inte kommenterats.
Pratar ni om er ljusa framtid på jobbet? Har ni tillräckligt roligt? Ger ni bra feedback ofta? Det är bra för självdisciplinen!
Ledarskap
Så – påverkar ledarskap människors förmåga att motstå frestelser? Jodå, kolla detta experiment:
Forskare leder barn i ett spel. Hög score ger polletter som sedan kan växlas mot fina priser. Forskaren beter sig på tre alternativa sätt mot barnet:
- Strikt mot sig själv, tuff mot barnet (man får en pollett bara om man scorar högt)
- Strikt mot sig själv, snäll mot barnet (barnet får en pollett ibland även vid en lägre score)
- Snäll mot sig själv, strikt mot barnet (tar själv en pollett ibland även vid lägre score).
Sedan lämnar forskaren rummet och låter barnet fortsätta spela och själv ta polletter. Ni har säkert redan gissat att barnen som blivit behandlade enligt alternativ 1 var klart bättre på att hålla sig till reglerna även när de var ensamma. Sämst var barnen i alternativ 2.
Uppfattade ni det? Alternativ 3 lyckades bättre än alternativ 2!
Faktiskt så följde hälften av barnen i alternativ 3 reglerna de lärt sig, trots att de sett forskaren bryta mot dem.
Slutsatser om ledarskap:
- Det bästa är att leva som man lär, det visste ni ju redan. Man ska själv följa de regler man vill lära andra att följa.
- Att själv leva upp till höga krav utan att begära av andra att de också ska göra det har ingen effekt. Föredömets makt behöver åtföljas av uttalade förväntningar.
- Man ska ställa krav på dem man leder, det ingår i ledarskapet. Det får effekt till och med om man inte orkar leva upp till kraven själv (sedan kan man ju ändå tycka att det är osympatiskt att ställa högre krav på andra än på sig själv).
Och, igen, effekten av kraven blir den dubbla om man tar sig samman och är både en förebild och en kravställare.
Lärdomar
- Förmågan att motstå frestelser – vår Delay Ability – visar sig redan i förskoleåldern och har starkt samband med hur vi klarar oss socialt, ekonomiskt och hälsomässigt.
- Vi kan stärka vår självdisciplin genom att rätt hantera vårt Hot System och Cool System. Vi kan också hjälpa andra att stärka sin självdisciplin.
- Två marshmallows i framtiden bedöms av vårt Cool System medan en marshmallow just nu bedöms av vårt Hot System. Därför verkar en vara bättre än två fast vi vet att det är fel.
- Vårt Hot System kan kylas ner genom psykologisk distans. Få bort känslorna!
- Vårt Cool System kan hettas upp med berättelser, bilder och allt som väcker känslor.
- Annat som hjälper är planering, optimism och glädje.
- Man kan stärka andras förmåga genom att ställa krav och att själv vara en god förebild.
Slutord av en annan författare, Rita Mae Brown:
Inled mig inte i frestelse. Jag hittar själv.
Om författaren
Walter Mischel, född 1930, har som sin yrkesmässiga mission att förstå hur man kan undvika att bli offer för sitt Hot System.
Hans filosofiska motivering är:
Om vi utvecklar vår Delay Ability så får vi fler livsval. Vi är inte begränsade till de alternativ som finns just för ögonblicket och vi är inte fångade av våra impulser. Det handlar ytterst om att aktivt kunna påverka hur livet ska utveckla sig.
Mischel har ett socialt patos att hjälpa barn med svåra uppväxtförhållanden att skapa sig en framtid. Hans motto är en egen version av Descartes ”Jag tänker, därför är jag” som lyder ”Jag tänker, därför kan jag förändra vad jag är”.
Köp boken på Adlibris, på svenska här eller på engelska här.
Eller köp den på Bokus, på svenska här och på engelska här.