Happiness by Design – Change what you do, not how you think, Paul Dolan, 2014.
I arbetslivet har vi inte fullt insett potentialen i att lyckliga medarbetare producerar bättre och stannar längre.
Lycka består av två delar – njutning och mening (pleasure och purpose). En del företag är bra på att lyfta fram meningen med arbetet, men bara ett fåtal funderar på om medarbetare också kunde njuta mer.
Den brittiske psykologen Paul Dolan, som har forskat på lycka i privatliv och arbetsliv, bjuder på kunskap och råd om hur vi ska öka vår och andras lycka.
Njutning och mening
Lycka består av två saker: känslan av njutning i ögonblicket och känslan av långsiktig mening i det man gör. Vi mår som bäst när vi kan blanda njutning och mening – att bara göra sån’t som vi njuter av ger en eftersmak av tomhet. Om vi i stället bara fokuserar på långsiktig mening riskerar vi att få en tråkig vardag.
Det fina är att de två inte konkurrerar utan den ena förstärker den andra. Ju mer långsiktig mening desto mer fantastiskt om aktiviteten också ger njutning i stunden.
Mest lycklig blir den som kan hitta sin rätta kombination och det är som regel bättre att njuta lite och ofta än stort och sällan. Mening, däremot, brukar fungera i alla storlekar.
Det verkar som om man intuitivt förstår var ens egen kombination ligger och att det kan vara ganska olika mellan individer. Dock ville de flesta i Dolans studier ändra sin tillvaro så att man kom närmare balanslinjen.
Det är fullt möjligt att tycka varje dag på jobbet är tråkig, men ändå vara glad och stolt över det jobb man har. Det kan bero på att arbetet uppfattas som så meningsfullt (försörjning, steg i karriären eller den nytta man känner att man gör) att man ändå blir glad när man zoomar ut och släpper uppmärksamheten från hur det känns i stunden när man jobbar.
Man kan alltså gilla att ha ett visst jobb, även om man vantrivs i det dagliga. Men i längden ska man passa sig för det, säger Dolan. Risken finns att man gör sig själv mindre lycklig än man skulle kunna vara.
Yttre faktorer
Så, hur mycket styrs vår lycka av yttre faktorer? En hel del, visar det sig. (Egen attityd har absolut betydelse också, men det tar vi i nästa kapitel.)
I ett stort projekt i England och Tyskland frågade man varje år i 20 år (sant!) samma 10 000 personer hur lyckliga de var med sitt liv (och en mängd andra frågor om hur deras tillvaro såg ut just då). Vilka omständigheter i livet korrelerar bäst med lycka? Det blev en lista med nio punkter, utan inbördes ordning:
- God ekonomi (jämfört med personer man uppfattar som jämlikar)
- Ung eller gammal (det är tungt i 40-50-årsåldern för de flesta)
- God hälsa
- Mycket social kontakt (antal personer och/eller kontakt ofta)
- Gift eller sammanboende
- Lite mer utbildad än omgivningen
- Religiös
- Har ett jobb
- Kort pendlingsavstånd till arbete/skola.
Andra undersökningar om lycka brukar hävda att pengar inte har någon positiv effekt på lycka (utom för de fattigaste) om man korrigerar för andra faktorer (se till exempel Haidts ”Happiness Hypothesis” här).
Men Dolan menar att en bättre ekonomi faktiskt ökar sannolikheten att vi är friska, sociala och gifta. Därför ska man inte (som man brukar göra) rensa bort dessa faktorer, utan se ekonomi som en ingång till annat som faktiskt gör oss lyckliga, även om pengarna i sig har ganska liten effekt.
Mycket talar enligt Dolan för att våra förväntningar i hög grad styr vår lycka. Han menar att det kan förklara ”dippen” i vår lyckokurva i 30-40-årsåldern. Det är då vi inser vår begränsning – att allt inte blir fullt så bra som vi hade hoppats. Då sänker vi våra förväntningar, och när vi är 50-60 år blir vi överraskade av att allt inte är så illa som vi fruktade!
Att vara religiös har starkt samband med lycka, men bara i länder där det finns många andra som har samma religion. Dolan spekulerar därför i att det egentligen handlar om att religiösa personer ofta upplever en stark social sammanhållning med sina trosfränder, och att det är av det som lyckoeffekten kommer.
Det är intressant att både a) ”Ekonomi” och f) ”Utbildning” påverkas så starkt av omgivningen. Vi jämför oss nog mer med grannen än någon av oss vill erkänna…
Det finns till exempel studier som visar att de som bor grannar med stora lotterivinnare blir mindre lyckliga efter grannens vinst. De blir mer medvetna om vad de inte har och frestas dessutom gärna att skaffa sig dyrare vanor än vad de har råd med. Ur ren lyckosynpunkt bör man bo i ett kvarter där alla har lägre utbildning och inkomst än man själv.
Uppmärksamhet
Lycka beror på hur man riktar sin uppmärksamhet. Den som fokuserar på det som är bra kommer att bli lyckligare.
Ja, jag medger att det är lite självklart, men egentligen är budskapet rätt stort! Om vi själva styr vår uppmärksamhet, är vi inte så utlämnade till omständigheterna som man kunde tro från förra kapitlet. Se’n är ju världen som den är, men vi kan känna oss bättre till mods i den.
Listan över lyckofaktorer kan användas som en påminnelse över vad vi ska vara uppmärksamma på. Det man blir lycklig av bör vara så nära ”top-of-mind” som möjligt.
Vår uppmärksamhet är en bristvara – vi bör hushålla med den och reflektera över hur vi använder den. Det är lätt att slösa bort den på underhållande trivialiteter.
Vanliga missbedömningar
När vi försöker göra oss själva lyckliga, gör vi några vanliga misstag:
- Vi glömmer sammanhanget och jämför detaljer.
Om vi till exempel ska köpa en ny bil lägger vi all uppmärksamhet på skillnaden mellan nuläget och det nya läget. Självklart är det MYCKET trevligare att köra en ny, fräsch bil än den gamla kärra vi har nu. Det vi glömmer är hur lite vår livskvalitet totalt sett påverkas av vilken bil vi har, om vi bara kör omkring 10 timmar i veckan.
Detsamma gäller för negativa förändringar. Även om de är klara försämringar så kanske de inte påverkas oss så mycket, egentligen, relativt allt annat som händer en vanlig dag.
Så när vi funderar på en förändring, positiv eller negativ, riskerar vi att tillmäta den alldeles för stor betydelse. - Fundamental Attribution Error är det formella namnet på vår tendens att döma människor som inte beter sig som vi vill. Vi utgår gärna från att personen i fråga är osympatisk/lat/dum/okunnig snarare än att betrakta misstaget som en enstaka händelse.
Detta drabbar inte bara den person vi dömer ut. Vi blir själva mindre lyckliga om vi anser oss omgivna av osympatiska/lata/dumma/okunniga personer.
Bättre alltså att vi utgår ifrån att andra människor är sympatiska, energiska, kloka och kunniga – men har en dålig dag. Bättre för dem och bättre för oss själva.
Bygg din egen lycka
Psykologen Robert Biswas-Diener beskriver lycka som resultatet av AIM, där A står för Attention (uppmärksamhet), I står för Interpretation (tolkning av det vi uppmärksammar) och M = Memory (minne).
För att bli lyckliga ska vi alltså lägga upp våra rutiner så att vi ofta blir påminda om sån’t som gör oss lyckliga – Attention. Som det vi är duktiga på eller tacksamma för.
Dessutom ska vi träna oss själva att tolka det vi uppmärksammar på ett positivt sätt – Interpretation. Som att betrakta irriterande företeelser som ovanliga undantag, i stället för att säga ”Typiskt…”. Man kan börja säga ”Typiskt…” när det går bra i stället!
Och så ska vi vårda goda minnen – Memory. De brukar dessutom bli bättre och bättre för varje gång vi tänker på dem eller berättar om dem.
”Happiness needs to be managed on an ongoing basis.”
(Lycka måste ständigt underhållas.)
Robert Biswas-Diener
Vi ska inte lägga allt krut på den stora händelsen som ska göra oss lyckliga i all framtid. Vi ska hitta 10-20-30 småsaker per dag som ger oss ögonblick av lycka.
Man ska hitta sin egen väg till lycka – det gör stor skillnad för hur bra tillvaron upplevs. Forskarna är oeniga om många saker. Det är ju jättebra! Då kan man tro vad man vill. Blir man lycklig av pengar? Ska man ha låga förväntningar? Borde man vara religiös?
Man ska planera för lycka. De flesta vet vad de blir lyckliga av, men skjuter det åt sidan för att annat är viktigare. Det är säkert rätt ibland, men inte jämt. Fram med kalendern!
Lärdomar
Lycka består av mening och njutning, och man ska välja båda!
Vi blir lyckliga av att lägga vår uppmärksamhet på det som är bra.
Vi ska lägga upp vår vardag så att den gör oss lyckliga – AIM.
Vad ska vi göra som arbetsgivare?
- Självklart ska vi vara noga med att ständigt förstärka känslan av att arbetet är meningsfullt. Träffa kunder personligen brukar vara bra.
- Vi ska också se till att arbete innehåller stunder av njutning. Gärna många gånger per dag.
- Jämförelser gläder bara de bästa 15-20 procenten, resten blir ledsna. Var försiktig med interna tävlingar – tävla hellre mot konkurrenter, tid eller de egna målen.
- Se till att folk träffas – helst personligen. Mail är effektivt, men folk blir mindre lyckliga. (De blir mindre kreativa också, återkommer om det.) Sociala kontakter har starkt samband med lycka i ALLA undersökningar. (Det gäller tydligen även introverta personer, men man ska inte begära att de pratar.)
- Alla blir lyckligare av att uppmärksamma det som är bra. Gör det systematiskt!
Om författaren
Paul Dolan är en brittisk professor i beteendevetenskap, verksam vid London School of Economics. Han har genomfört ett antal stora forskningsprojekt över långa perioder, och arbetar mycket med lycka som samhällsfråga.
Köp Dolans bok på Adlibris här, eller på Bokus här.