Del 1 av 1, The Power of Habit – Why we do what we do and how to change, Charles Duhigg, 2012

Vanor är orättvist baktalade. Vi talar om hur svårt det är att ändra dem och vi ler åt människor som sitter fast i gamla vanor. I företagen fnyser vi åt kollegor som vill göra saker på samma sätt jämt, eftersom en vana eller en rutin uppfattas som något man gör utan att tänka.

Men det kan finnas en poäng med det! Om vanan är en stark mekanism, hur kan vi använda den till vår fördel? Om nu vanor är svåra att ändra – vilka vanor borde vi skapa som hjälper oss att göra rätt?


Vad är en vana, i hjärnan?

Hjärnaktiviteten hos råttor undersöktes på MIT i en serie försök med följande upplägg: Dörren till en labyrint öppnades med ett klick, råttan fick vittring på choklad och sprang och letade tills den hittade och åt chokladen. Första gången råttan sprang så var hela hjärnan aktiv – lukt- och syncentra, beslutscentrum, försöka-krafsa-sig-igenom-en-vägg-centrum, etc.

Övningen upprepades med chokladen alltid på samma plats och råttan lärde sig snabbt att hitta rätt. Efter en vecka hade nästan all aktivitet i hjärnan upphört. Det flimrade till när dörren klickade öppen och sprakade ordentligt i njutningscentrum när chokladen åts upp, men däremellan gick energinivån ner till avslappning. Den lilla energi som användes flyttade ”inåt” till hjärnans äldre, mer basala, delar.

Fenomenet kallas chunking (ihopklumpning, typ) när hjärnan generaliserar en situation och skapar en supereffektiv motorväg mellan två punkter, en biologisk autopilot. Autopiloten startar med en Cue (signal) och avslutas med en Reward (belöning) (se bild från boken) och vid chunking så uppfattar vi de tre stegen som en och samma helhet.

habit loop

Själva rutinen kan vara fysisk, mental eller känslomässig (Cue: Jag mår dåligt för att jag har gjort ett misstag + Routine: Jag skyller på någon annan + Reward: Problemet löst!). Varje gång belöningen kommer så får hjärnan bekräftat att autopiloten gör rätt och mönstret förstärks ytterligare tills en Cue triggar ett starkt begär och en Reward uppfattas som en självklar rättighet. ”Click” – MÅSTE HA CHOKLAD. Misstag – MÅSTE HA SYNDABOCK.

Dåliga vanor

Den här trestegs-modellen ger oss vägledning i hur vi kan ändra på vanor som vi inte vill ha.

Att ändra sina vanor har mest ansetts vara en fråga om viljestyrka, ”det är väl bara att bestämma sig!” Forskning från många olika aktörer tyder på att vår viljestyrka inte är så viljestyrd som vi kanske trott. ”Viljestyrka är ingen färdighet, det är en muskel” (Mark Muraven). Det går att träna den, men när den används blir den trött och orkar plötsligt mindre. (Jämför också Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt”.)

Den här bokens tes är att det inte går att radera en vana, däremot kan man ersätta den med en ny och bättre. Samma Cue, samma Reward, ny Routine.

Ta exemplet ovan med en Routine att skylla på andra. Vi kan ju bestämma att ”vi ska inte skylla på andra när det sker misstag”, men sannolikt räcker inte det. Vi behöver vara mer detaljerade och konkreta i vår överenskommelse. ”När någon upptäcker ett misstag (samma Cue) så ska den (ny Routine) berätta för XX, vi ska ta reda på vad som hände precis innan misstaget och se om vi kan förebygga att det händer igen. Sedan ska vi YY och ZZ tills vi (samma Reward) känner att problemet är löst.”

Det här är ju jättebesvärligt och tidskrävande, men bara de första gångerna. När det blir en chunk så tar det nästan ingen energi alls.

Boken ger exempel på hur kaffekedjan Starbucks lär sina medarbetare hantera aggressiva kunder. De flesta av oss har en inbyggd Routine hur vi reagerar när någon skriker åt oss. Vi kanske skriker tillbaka, börjar gråta eller står helt stumma tills de slutar gasta. Cue: någon är aggressiv, Routine: som ovan, Reward: Personen slutar skrika (förr eller senare) och vi kan slappna av. Starbucks vill att även otrevliga kunder ska bli professionellt bemötta och tränar därför sina anställda i rollspel att metodiskt hantera svåra situationer. Efter lite träning så går medarbetarna in i sin nya Routine när en kund är obehaglig (vitsigt nog kallad LATTE: Listen, Acknowledge, Take action, Thank, Explain). Den stora vinsten, förutom att kunderna blir nöjdare, är att medarbetarna upplever en mycket lägre stress i situationen.

Goda vanor

Att skapa rutiner så att arbetsmoment kan genomföras med minimal ansträngning, det gör man väl på de flesta företag. Inom Lean Management, till exempel, används begreppet Jidoka (ungefär = intelligent automatisering) som bygger på samma tankesätt – se till att allt som kan upprepas sker automatiskt så att mänsklig begåvning kan användas där den bäst behövs.

Men de flesta av oss kan säkert bli bättre på att skapa goda vanor. Exempel:

  • Kan vi automatisera fler arbetsmoment så att de inte drar så mycket energi?
  • Kan vi skapa en vana att arbeta med utveckling regelbundet?
  • Kan vi skapa en vana som gör att vi lär känna kunderna bättre?
  • Kan vi skapa en vana att backa upp den kollega som just nu är mest stressad?

Vilken Cue skulle kunna starta en bra chunk?

Ett gyllene tillfälle att skapa goda vanor är när man flyttar! Tänk att inreda en arbetsplats full av Cues och Rewards där alla kollegorna utför produktiva Routines utan ansträngning. Och där de Cues som leder fel är borta.

Det finns faktiskt också ett biologiskt skäl till att skapa goda vanor. En trygg rutin får kroppen att utsöndra oxytocin, ett hormon som dämpar effekterna av negativ stress. Så goda vanor är inte bara effektiva, de gör oss också mer tåliga för annat som kan sätta press på oss under en dag på jobbet.

Lärdomar

Vanor består av tre delar: Cue, Routine och Reward.

Dåliga vanor kan byggas om till goda. Det går lättast om man behåller Cue och Reward och bara ändrar Routine.

Goda vanor kan skapas med smarta Cues. Då gör man rätt nästan utan ansträngning, så fort inlärningsfasen är över.

Det här är ju viktigt! Ett par Yale-professorer (Nelson och Winter) har definierat vanor som ett företags DNA: de är ärftliga, de har utvecklats under lång tid och de kan ändra sig under påverkan från omvärlden – även om det tar emot. Och de påverkar ALLT som organismen har för sig.


Köp boken på Adlibris, på svenska här eller på engelska här.

Eller köp den på Bokus, på svenska här och på engelska här.

Liza Rudolfsson skriver om företagsutveckling nästan varje månad. Nästan.

Vanans makt – varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det